Medietextarna noterar att Iyuno har bestämt sig för att skjuta upp den planerade arvodessänkningen i samband med införandet av maskinöversättningsverktyget MAS. Vi välkomnar förstås att arvodessänkningen inte infördes den 1 maj. Det är om inte annat ett litet korn av glädje att den massiva kritiken från vårt och frilansarnas håll inte har fallit på helt döva öron.

Vi är däremot fortsatt kritiska till Iyunos ensidiga införande av en förändring som uppenbarligen inte utvärderats ordentligt (varför annars backa från det ursprungliga påståendet om 30 procents effektivitetsvinst?) och vidhåller att redan de befintliga arvodena är på tok för låga, något som vi påpekat i många år. Den som arbetar heltid åt Iyuno med de nuvarande standardarvodena för EMT-jobb och undertextar 25 minuter per dag, tjänar 11 000 kronor i månaden brutto – omräknat i a-skattad lön med avdrag för normal semester och pension. Eftersom det knappast går att leva på den summan undertextar många i praktiken långt mer än 25 minuter per dag, tar knappt ut någon semester och sparar inte till sin pension. Att Iyuno i sin senaste skrivelse antyder att frilansarna, dessa framtidens fattigpensionärer, ska vara tacksamma för att få behålla det arvodet är inget annat än en skymf.

Vi ser också med oro på att Iyuno säger sig vara i färd med att ”utveckla ett system som kan bedöma översättarnas ökade produktivitet så att det hela sker objektivt och blir mätbart”. Ska den exakta arbetstiden mätas med hjälp av digitala verktyg? Hur ska det gå till med mindre än att man inför integritetskränkande åtgärder?

Vår kanske viktigaste invändning gäller dock undertexternas kvalitet. Med de maskinöversättningsverktyg som finns idag – även ”branschens bästa” – är risken uppenbar att kvaliteten blir svårt lidande. Till skillnad från vad vissa tror kan maskiner fortfarande inte tänka, de kan inte se sammanhang och de kan inte prestera vettiga översättningar av audiovisuellt material. Vad de kan göra är att snabbt ge förslag, som översättaren får att förhålla sig till. Alla som någon gång har testat att översätta eller redigera översättning vet att det många gånger är svårare och mer tidsödande att förhålla sig till ett dåligt förslag än att hitta på ett bra förslag på egen hand. Eftersom audiovisuell översättning är så enormt kontextberoende är maskinförslag inte till någon större hjälp för en erfaren undertextare, vars hantverk består i att tolka sammanhanget, ta reda på relevant bakgrundsinformation och producera en måltext som gör det totala innehållet begripligt för tittaren. Det är just detta tolkande och funderande och efterforskande som tar tid och kräver skicklighet – inte att slå upp ordboksdefinition 1A av ett ord eller att skriva ner ett ”hej”.

En dag kanske vi får verktyg som är behjälpliga i det avseendet, men att köra en (ofta slarvigt transkriberad) källtext genom en av våra dagars översättningsmaskiner är inte ett sådant verktyg. Och det är just vad Iyuno och en del andra bolag vill göra. Snarare är risken uppenbar att översättaren vänjer sig vid att lita på maskinens undermåliga förslag och går vidare till nästa text, i synnerhet en översättare som ännu inte har fått lära sig hantverket ordentligt och dessutom är så pass underbetald att hen måste prestera ett orimligt antal programminuter varje dag för att ha råd med mat och hyra. Vi som arbetar i den här branschen är översättare. Och vi vill översätta, inte degraderas till ”efterredigerare”. Hoppas Iyuno helt enkelt på att tillräckligt många av oss kommer att tröttna och sluta arbeta åt dem, så att de kan ersätta sina nuvarande frilansar med personal som aldrig har testat något annat än efterredigering och aldrig ens fått bekanta sig med undertextningens hantverk? Låt oss heller inte glömma att Iyuno med detta tilltag försöker vrida upphovsrätten ur händerna på undertextarna – för vem har egentligen upphovsrätten till en efterredigerad maskinöversättning?

Vi noterar slutligen med glädje att Iyuno vill ”kommunicera öppet och rakt” och fortsätter att invänta svar på när vi kan ha ett möte mellan Iyunos Nordenchef Aase Leknes och företrädare för de fyra nordiska fack- och yrkesorganisationerna.