Undertexter till film och tv är något som nästan varenda svensk mediekonsument möter i dag. I Finland uppskattade översättarföreningen KAJ för några år sedan att den genomsnittliga finländaren läste undertexter som motsvarade 20 romaner på vardera 300 sidor. Siffrorna bör vara liknande för Sverige. Sedan dess har streamingtjänsterna blivit en allt större del av de flestas vardag, och siffran kan vara ännu högre idag.

Medietextarna är en fackklubb inom Journalistförbundet. Vi vill nu uppmärksamma undertextning, både bra och dålig sådan. Vi anser att många undertextningsbolag samt producenter av film och tv inte sätter tillräckligt högt värde på kvalitet. Vi ser att många undertextare får allt svårare att hinna med jobbet under de premisser som ges. Det handlar inte längre om vad det står, utan bara att där ska finnas text. För tittaren innebär det sämre kvalitet, och så länge tittarna inte uppmärksammar producenterna på att de får undermåliga undertexter kommer dessa fortsätta att visas. Forskning av Jan Pedersen vid Stockholms universitet har nyligen visat att det finns en tydlig skillnad mellan amatörmässigt och professionellt utförda undertexter, vilket pekar på vikten av att hålla en hög standard i branschen.

Vi vill därför uppmuntra alla tittare att börja använda hashtagen #kollatexten. Vi kommer allt eftersom att sammanställa det som framkommer och skicka in det till film- och undertextarbolag.

Men det ska förstås inte bara handla om klagomål. Undertexten kan vara avgörande för hur en film uppfattas på ett annat språk. En bra undertext ska inte märkas och därför får de bästa undertexterna sällan någon uppmärksamhet. Men frågan är om till exempel Ruben Östlunds The Square hade blivit så framgångsrik runt om i världen utan professionella engelska undertexter gjorda av översättaren Ingrid Eng?

Kanske kan #kollatexten svara på det?

För mer information:
Linus Kollberg, ordförande 073-9972140

Ur Journalisten, den 17 april 2014. (Artikeln finns på sid 40-41 i nummer 5 av papperstidningen.)

Arvodena för de frilansar som översätter och textar TV-program och filmer är låga. På senare tid har de även fått konkurrens från internationella företag som lägger ut delar av arbetet i låglöneländer.

– När bolagen lägger ut tidkodningen sänks våra arvoden. Det ger inte mycket i tidsbesparing att slippa tidkoda själv. Den största invändningen är att man fråntas friheten att formulera sig och själv redigera sin text. Det är som om en journalist fick direktiv om exakt antal ord per mening i sina artiklar, säger Kalle Hårding. Textar-löner dumpas.